Expedition L av Erlend Loe

Äntligen har jag läst en bok jag verkligen gillade! Norrmannen Erlend Loes bok Expedition L var riktigt rolig och jag sträckläste den förra helgen. Bokens huvudperson Erlend är 28 år och känner att han inte har åstadkommit något i sitt liv. Inspirerad av Thor Heyerdahls Kon-tiki-resa får han en idé om att folk en gång i tiden tog sig från Sydamerika till Polynesien på skridskor(!). Han lyckas samla ihop ett gäng äventyrslystna killar som han tar med sig till en obebodd ö i Stilla havet för att bevisa sin storslagna teori och "sätta Norge på kartan". Väl där ägnas tiden mer åt en navelskådande slackertillvaro. Boken är skriven i en skön naiv stil och jag känner igen mig mycket i Erlends funderingar (vilket känns lite oroväckande...).

Obeslut av Benjamin Kunkel

Nu har jag äntligen läst klart nästa bok. Det gick lite trögt för jag läste tre böcker parallellt men kom inte riktigt in i någon av dem. Igår avslutade jag i alla fall romanen Obeslut av Benjamin Kunkel. Babel hade ett inslag om boken i höstas där de sa att boken hyllats av amerikanska recensenter och att den jämförts med klassikern Räddaren i nöden av J.D Salinger. Men jag vet inte... Ärligt talat förstod jag mig inte riktigt på den här boken. Det kanske är min mammalediga hjärna som är för grötig, men min man läste den innan mig och han verkade lika oförstående. Vad vill den säga, vad är poängen? Jag vet inte riktigt. Boken är välskriven och lite lustig på sina ställen, men... näe.

Boken handlar om 28-årige Dwight som får sparken från jobbet och åker till Sydamerika för att träffa en tjej som han var kär i när han gick i skolan. Innan han åker får han ett läkemedel av sin medicinstuderande kompis som han påstår botar obeslutsamhet, något som Dwight i allra högsta grad lider av. Nej, jag kan inte beskriva storyn, det är ingen idé att försöka. En del roliga formuleringar finns som sagt, såsom "Min erfarenhet har visat mig att när en person inte vet vad han ska ta sig till så kollar han sin e-post".