Den högsta kasten av Carina Rydberg

Jag har läst den förut och det är en av mina favoritböcker. Som tur är tålde den en omläsning, jag gillade den lika mycket den här gången. Fast den var ganska anorlunda än jag mindes. Första delen i denna självbiografiska bok handlar om Carina Rydbergs resa till Indien och ett kortvarigt förhållande med en indier. Den andra och längre delen handlar om hennes liv i Stockholm, i synnerhet i baren hos PA & Co, där hon förälskar sig i advokaten Rolf, som hon, när han dissar henne, bestämmer sig för att hämnas på genom att skriva boken Den högsta kasten.

Jag kommer att tänka på att jag redan recenserat en självbiografisk roman som verkar vara skriven som hämnd, nämligen Unni Drougges Boven i mitt drama kallas kärlek. Rydbergs roman är verkligen tusen gånger bättre än den, dels för att Rydberg är en tusen gånger bättre författare, dels för att där Drougge hela tiden vill framställa sig själv som felfri, är Rydberg helt självutlämnande - hon framställs inte särskilt smickrande direkt - och det är bland annat det som gör boken så bra.

Boken orsakade rabalder när den kom ut 1997 på grund av att Rydberg utelämnar personer med sina riktiga namn. Nuförtiden är detta grepp vardagsmat (förutom Drougge, tex Maja Lundgren och nu senast Lars Norén), även om det fortfarande rör om i mediegrytan varje gång det händer.

Idag fick jag reda på att Rydberg kommer med en ny bok i början av nästa år. Det ser jag fram emot.

Brorsan är mätt av Mirja Unge

Som jag skrivit tidigare gillar jag verkligen Mirja Unges språk och stil, så trots att jag inte är något stort fan av noveller så köpte jag hennes senaste bok Brorsan är mätt. Jag gillar fortfarande hennes sätt att skriva och de situationer hon beskriver, men jag har fortfarande lite svårt för noveller. De tar slut precis när man börjar komma in i dem. Jag föredrar helt enkelt lite längre berättelser.

Snabba Cash av Jens Lapidus

Bra driv, ganska spännande, en bladvändare helt enkelt.

Fördjupade studier i katastroffysik av Marisha Pessl

För många, för långa och för krystade liknelser.
För lång och seg startsträcka.
För smart för sitt eget bästa.
För långrandig.
För pretto.
För.

Jag hade hört så mycket bra om Fördjupade studier i katastroffysik av Marisha Pessl och den har fått lysande recensioner, så jag hade höga förväntningar. Snacka om att jag blev besviken. Jag var tvungen att googla och se om jag var den enda som inte gillade den här boken så mycket. Jag hittade den här recensionen i Sydsvenskan som tycker ungefär som jag, och den här väldigt roliga sågningen (som är lite väl hård). Efter drygt halva boken börjar det bli lite spännande, men eftersom boken är över 500 sidor så dröjer det väldigt länge. Sen på slutet går allting väldigt snabbt. Det hade varit bättre om hon fördelat spänningsmomenten lite jämnare i handlingen tycker jag. Men, men, det är jag uppenbarligen ganska ensam om, så lyssna inte på mig vetja...

Boken har en väldigt fin hemsida.

Att skriva: en hantverkares memoarer av Stephen King

Att skriva av Stephen King är delvis en självbiografi och delvis en handbok om författande. King ger tips hur man kan komma igång med skrivande och berättar om hur han gör när han skapar sina romaner. Han ger också konkreta råd om hur man skriver bättre prosa. En intressant inblick i en författares liv.

Undantaget av Christian Jungersen

Jag ligger efter med min rapportering om böcker jag har läst. Ytterligare en väldigt bra bok som jag läst på sistone är Undantaget av dansken Christian Jungersen. Den handlar om fyra kvinnor som arbetar på Danskt centrum för information om folkmord. Man får växelvis följa de fyra olika kvinnorna för att få olika perspektiv på historien, ett mycket effektivt grepp. Boken är en thriller som samtidigt behandlar intressanta frågor om mobbing, relationer mm. Den handlar om ondska i den stora och den lilla världen kan man säga. Mycket välskriven och en bladvändare. Läs läs!